Vem är EWK?

En svensk världsmästare i politisk konst

Ewert Gustav Adolf Karlsson (EWK) (1918 – 2004) föddes på gården Rävbrinken i Mogata socken, numera i Söderköpings kommun. Han ägnade sig åt jordbruk och tecknade på fritiden tills han 1951 etablerade sig som professionell tecknare med bostad i Huddinge utanför Stockholm.

EWK har illustrerat böcker och tecknat porträtt och illustrationer för särskilda ändamål, men han är mest känd för sina politiska teckningar i Aftonbladet och tidningen Land. Konstverk som Moder Jord och EWK:s menageri, där han tecknade partiledarna som djur, är för alltid inskrivna i konst- och presshistorien.

Hans mästerliga förmåga att skildra människor och fenomen på ett för betraktaren tydligt och gripande sätt gjorde honom världsberömd och han har tre gånger begåvats med titeln världsmästare i sin genre. Urval av hans teckningar har visats på många utställningar i Sverige och han är också representerad på ett antal muséer i skilda delar av världen.

Går Du in på Galleriet så får du en rad exempel på EWK:s humor, djupa engagemang och tekniska briljans.

Böcker med EWK:s teckningar kan idag vara lite knepiga att få tag på, men försök på www.bokborsen.se där du kanske kan hitta storverk som Världens store (Wiken,1987) eller EWK – I den bästa av världar (Wiken,1992).

Astrid Lindgren

i brev till EWK

“Vad har du fått för ögon som ser det du ser och ger ut till en häpen värld”

signatur

Kända röster om EWK

“Det är mitt stora nöje att meddela att du blivit vald som mottagare av The Association of American Editorial Cartoonists Distinguished International Cartoonist Award för 1977. Utmärkelsen ges som en hyllning till din exceptionella karriär som en av världens främsta cartoonister och för dina bidrag och din hängivenhet till konstarten, både som tecknare och journalist.”

Brev till EWK från AAECs president Etta Hulm
AAEC består av mer än 200 ledande editorial cartoonists från USA, Mexiko och Kanada.

“Han har en bonde i blodet. Det är nog den sannaste innersta beskrivning av EWK man kan göra.”

Aino Heimerson
dotter och journalist

“Ewert är den sanne humanisten.”

Alice Karlsson
hustru och livskamrat

“När man ser en av hans Nixonkarikatyrer, inser man utan svårighet att konstnären är en man som med bevarat saktmod övervarit mer än en svinslakt”

Allan Fagerström

“Vad har du fått för ögon som ser det du ser och ger ut till en häpen värld”

Astrid Lindgren i brev till EWK

“Dom pratade grävning av täckdiken. Det handlade om bredd och djup, lera och sand, längdmeter och dagsresultat. För mig var det siffror, men Bertil och Ewert kände med sina ryggar och händer och kunde vara uppriktigt imponerade av varandras grävresultat. Dom diskuterade skogsarbete också. Ekshäradsborna kallas för indianer. Ewert tecknade Jonasson som indianhövding med stämpelyxa i handen, en teckning att känna värme ifrån…Jag är tacksam för att jag fick vara hans arbetskamrat och att många av hans teckningar först publicerades i Land.”

Christina Falkengård i Land om en reportageresa med Ewert till riksdagsmannen Bertil Jonasson

“Så högt gillade vi EWK-teckningarna att han en period på söndagarna fick fylla halva ledarsidan. Den vanliga förstaledaren hade vi kastat ut. Det blev ingen folkstrom. Bara en socialdemokratisk minister hördes muttra att Aftonbladet glömt söndagens ledande text, vad skulle man nu tro på. EWK är ledaren , sa vi.”

Dieter Strand
Aftonbladet

“Det är en stor konstnär som gått bort. Man kan bara hoppas att de mer än tio år gamla planerna på ett EWK-museum i Söderköping nu ska få en ny skjuts och äntligen förverkligas. EWK var inte bara en unik konstskapare, han representerade också en genre, det politiska tidningstecknandet, som hotar att dö ut. Låt också framtida generationer inspireras av EWKs teckningar.”

Ernst Klein
Östgöta Correspondenten

“Ewerts teckningar är byggda på en magisk linje som är mycket speciell. Den är levande och vital och skapar omedelbart en speciell stämning. Själv säger han att han studerat hällristningar för att hitta hemligheten bakom en linje som skapar tydlighet, karaktär och koncentration.”

Göran Hassler
skribent

“Filosofiska fakulteten vill uppmärksamma en östgötsk tecknare, vars konstnärsskap speglar en samhällsanalytisk förmåga och kritisk distans till makten, till maktens bärare och till maktens utttryck. Bilderna gestaltar en sant humanistisk anda och förmår att synliggöra den lilla och vanliga människans värde. Ditt konstnärsskap uttrycker centrala värden i filosofiska fakultetens forskning och utveckling.”

Linköpings universitets motivering till att utse Ewert Karlsson till filosofie hedersdoktor

“EWKs bilder utmärks av konkretion, träffsäker karaktäristik och förmåga att i ett koncentrat uttrycksfullt kommentera invecklade samhällsfrågor.”

Nationalencyklopedin

“Med träffsäker humor, ibland absurdistisk, tecknade han världens stora problem och politiska händelser; allt från diktatorer och generaler till bolagschefer och riksdagsmän hamnade under den politiskt medvetna EWKs penna, liksom svältkatastrofer, krig och miljöförstöring.”

Niklas Wahllöf
Dagens Nyheter

“Många läsare fick sina föreställningar om hur landets ledande politiker såg ut starkt färgade av EWKs teckningar. Det hände att folk som kom till riksdagen för att lyssna på någon debatt blev djupt besvikna vid åsynen av sina idoler eller hatobjekt. De var nämligen aldrig så personliga eller karakteristiska som i EWKs tappning. Hur tänkvärt har han inte formulerat sig i inledningen till en av sina böcker: En karikatyr är ingen vrångbild, den är sannare än verkligheten.”

Nils-Erik Björsson
Kvällsstunden

“Han var etter sine mange reiser overbevist om att klöften mellom den fattige og rike verdenen måtte utjevnes, og var bekymret for miljöet. EWKs tegningar om disse temata, og spesielt om miljöödeleggelser, skilte seg fra hans bitende politiske satirer med et ektefölt, bedrövet alvor. De tilhörer okså hans visuelt sett vakreste arbeider.”

Per Elvestuen
Dagens Näringsliv, Oslo

“Tack för din epokgörande bok med de enastående teckningarna. I mitt tycke är du en av de tio främsta, levande karikatyrtecknarna i världen.”

Brev från Robert La Palme
Director, International Salon of Cartoons, Kanada

“Han är en mästare på karikatyrer men väl hemmastadd på alla samhällets områden. Med särskilt engagemang har han, på sitt personliga sätt, diskuterat hoten mot vår livsmiljö, den orättvisa fördelningen av livets goda mellan den rika världen och den fattiga, kampen för fred och nedrustning. Teckningarna präglas av både allvar och humor. De stämmer till eftertanke. EWK kan vara hård, någon gång till och med drastiskt elak i sak, men hans samhällskritik slår aldrig över och blir tarvlig.”

Rolf Alsing
Aftonbladet

“Han var rak, enkel, begriplig och fyndig. Han tecknade på svenska som Pär Lagerkvist skrev. Därtill kom hans politiska engagemang. Perspektivet var alltid nerifrån och upp. Ewert var en folkets man och kände starkt för jämlikhet och rättvisa. EWK reste i alla världsdelar, såg jättestäderna, mötte världens stora män och kvinnor. Berömmelsen steg. Men EWK gjorde inget väsen av sig. Ödmjukhet i framgången var en av hans utmärkande egenskaper. EWK förblev sig lik och var sitt sociala ursprung trogen.”

Rolf Alsing och Anders Gerdin
Aftonbladet

“Hans budskap kan sätta hullingar i själens djup. Men i varje tecknad linje tickar ändå ett rött hjärta som säger: ge inte upp. Hans bilder kan, mitt i sin kallt avslöjande hårdhet, märkligt nog också vara en tröst”.

Stellan Andersson
författare

“Jag uppskattar dig som tecknare för dina talande bilder. Bilder som roar, oroar och engagerar, men som alltid har en humoristisk och underfundig ton utan elakhet eller syfte att skada. Du har en så vänlig, öm och förlåtande humor i dina karikatyrer att inte ens de som drabbas av din vassa och träffsäkra penna känner sig drabbade. Många känner sig istället innerst inne stolta.”

Thage G Petersson
riksdagens talman

“Genom sin bakgrund hade Ewert djupa kunskaper om jordbruk, om landsbygdens sociala, ekonomiska och politiska liv. Med sin tuschpenna gav han liv åt frågor och problem som länge varit försummade i samhälsldebatten. Allt han gjort präglas av hans rättskänsla, hans sunda förnuft och djupa misstro mot makten. Politiken blev genom EWK:s insatser konkret, den blev fattbar och ofta rolig. Genom dessa insatser har han i praktiken utövat en allmänbildande gärning som det är svårt att hitta motstycke till.”

Thorbjörn Fälldin
f.d. statsminister

En stark känsla för de svaga

Många känner till och uppskattar EWK:s kreativa insatser, hans teckningar, litografier, hans sätt att gestalta idéer, hans mycket speciella linje, kort sagt hela hans konstnärliga framtoning. Men det är besynnerligt få som har en pregnant och någorlunda detaljskarp bild av personen EWK. Det är egentligen förvånande med tanke på att så mycket av hans produktion präglas av hans egen personlighet. Många av hans idéer och pläderingar skulle knappast ha fått den utformning de fått, om de inte bottnat i en personlig läggning, en övertygelse eller kanske passion. Om detta kan inte mycket sägas, eftersom EWK alltid varit ovanligt förtegen om sig själv.

Veterligen har han aldrig skrivit någonting som kan ge vägledning för den som söker nycklar till hans personlighet. När han någon gång framträtt offentligt har han talat om sin konst och vad den kan förväntas säga och innebära. Länge var han för övrigt ytterst ovillig att berätta om sig själv överhuvudtaget.
Det var först en bit in på 1960-talet som han framträdde med muntliga kommentarer i anslutning till utställningar av sin konst. Det är knappast ovanligt att konstnärer finner muntlig framställning svår att förena med den gestaltande verksamheten. I EWK:s fall kan vi därför sällan falla tillbaka på hans egen vittnesbörd när vi vill bilda oss en uppfattning om “vem han är innerst inne”. Men vi som står honom nära eller samarbetat med honom under kortare eller längre perioder har naturligtvis vaga föreställningar om hur personen EWK är sammansatt.
Hans dotter Aino Heimersson har i boken “EWK bildmakare” berättat att han själv framhållit att han hade en gammal bondepessimism i blodet. Hon själv kommenterar att “det där med bonde i blodet är nog den sannaste innersta beskrivning av EWK man kan göra”.

Förvisso har EWK en stark känsla för allt som har med jorden och dess brukande att göra. Men det betyder ingalunda att han i något sammanhang skulle uppföra sig i strid med det urbaniserade samhällets krav. Han är, tvärtom, mycket välanpassad i de storstadsmiljöer som han så länge vistats i. Det framgår bland annat av att han under årens lopp haft mängder med förtroende- eller hedersuppdrag för sina tecknande kolleger. Men sant är också att han har en stark kärlek till fritidshuset i Idre och till den vildmark med skidterräng och fiskevatten som finns i grannskapet.

Själv har jag många gånger haft möjlighet att studera hans bondska läggning i praktisk tillämpning och funnit att den är genuin och synnerligen pragmatisk. Vi gjorde för RLF- Tidningen under ett par år i början av 1950-talet en serie reportage om jordbruk i skilda delar av vårt land. Tillsammans besökte vi gårdar från Norrbotten i norr till Skåne i söder, från Bohuslän i väster till Gotland i öster.
Jag ställde frågor och undersökte närmiljön så att EWK nästan häpnade över min närgångenhet. Själv intog han hela tiden positioner som gav honom möjlighet att göra utförliga skisser.
Men märkligt nog konverserade han också hela tiden gårdsfolket. Med såväl bonden som med hans fru diskuterade EWK nästan oavbrutet praktiska jordbruksfrågor, inredningsdetaljer, föreningsfrågor, politik i lämpliga former och mycket annat som hörde tilll familjens vardagsangelägenheter. Han gjorde det ofta i lätt skämtsam ton, utan nedlåtenhet eller distans till deras verklighet. På så sätt bidrog han i hög grad till att göra min bild av gården och dess folk fyllig, detaljerad och konkret.

Jag träffade flera av de besökta familjemedlemmarna i andra sammanhang senare, och det var märkligt att höra vilket starkt intryck den jordbrukskunniga tecknaren gjort under sin korta vistelse i deras hem. Sannolikt, har jag ofta tänkt, skymtade vid dessa tillfällen en del av förklaringen till att EWK:s teckningar haft en sådan enastående förmåga att appellera till människor i olika samhällsställningar och med olika erfarenheter. Hur burleska och till synes manierade de än kunde tyckas vara så fanns det ändå i dem ett stråk av äkta empati och inlevelse, som talade till och engagerade människor. Hur detta kunde komma till uttryck i några linjer eller tecken hör till det som endast den geniale konstnären skulle kunna förklara – och sannolikt inte han heller.

Denna mjuka, förstående empatiska attityd utgör också en mycket essentiell botten i hela EWK:s konstnärskap. Den grundar sig bland annat på en djupgående respekt för allt levande. Där finns säkert också ett sällan synligt inslag av respekt för tillvarons svårtolkade andliga dimensioner.
Denna sida av hans väsen har aldrig avslöjats till vardags. Men den får antagligen mera näring i Dalafjällen än i de konventionella gudshus, som människorna upprättat. Det är dock välbekant, att i hans barndomshem rådde en frikyrklig stämning som har gjort sig märkbar bland annat hos hans mor.

Att EWK är väl förtrogen med Bibeln och den kristna föreställningsvärlden framgår av att ett av hans mest uppskattade verk enligt sin undertitel är en “kort skapelseberättelse samt världshistoria intill nyaste tid i ny version av EWK”. Detta förutsätter som synes att upphovsmannen är väl förtrogen med den gamla versionen. EWK:s version kom ut 1955 under titeln Fallfrukt.
Men för att sätta en för EWK typisk, ironisk knorr på framställningen kallade han den också för “Adams öde”. På så sätt har han distanserat sig från de gamla ursprungsdokumenten och gjort framställningen mera modern och allmängiltig.

Dottern Aino återger i boken “EWK bildmakare” hans egen utsaga som går ut på att han skulle fått idén till boken när han lyssnade till en dispyt mellan sin svärfar och en religiös granne. Det kan säert vara sant att uppslaget till boken kom i detta sammanhang. Men när man studerar Fallfrukt noga slås man ändå av tanken att den ger uttryck för idéer och kunskaper som tecknaren burit inombords ganska länge.
Även i hans senare produktion återkommer många inslag som kan ses som kristet påverkade symboler. Kors, olivkvistar, religiösa klädnader och förklädnader-, nakna Adam- och Eva-figurer, överfulla gästabudsbord kontra tomma tallrikar, änglavingar, får och herdar och mycket annat är symboler och figurer som han gärna tar till och handskas omsorgsfullt med.

EWK är förvisso en man som inte i onödan klär sig i säck och aska. Men han kan också sägas ga framlevt sitt liv i måttfullhet, sparsamhet och utan överdrifter. Att han kunnat bygga en ändamålsenlig villa för sig och sin familj och att han alltid hållit sig med bilar på en högst anständig nivå har samband med både goda inkomster och god kontroll över utgifterna. I dessa – och många andra – avseenden har han naturligtvis också sin hustru Alice att tacka för mycket. Hon har troget stått vid hans sida sedan tidig ungdom.

Utmärkande för EWK är ändå att han tydligare än kanske någon annan samtida konstnär uttryckt en stark känsla för de svaga och utnyttjade i samhället. Han har visat medkänsla med glesbygdernas övergivna och bortglömda befolkningsgrupper.
Det är inte bara på besök på ort och ställe som har övertygat honom om att klyftan mellan fattiga och rika delar av världen måste överbryggas. Och det har nog från begynnelsen varit självklart att ojämlikheten mellan män och kvinnor är oförsvarlig och måste undanröjas så snart som möjligt.

Personligen är han en mycket älskvärd person, som bemöter alla med tålamod och förståelse. Men den som är ovarsam och alltför påträngande får finna sig i att rätt som det är fastna på någon kamouflerad hulling. Hans privata revir är alltid väl inhägnat. Förmodligen värjer han sitt egna sensibla inre med alla tillgängliga medel – utan att därför bli brysk eller cynisk.
I bottnen är han förmodligen en renhjärtad idealist – kanske med någon sorts relgiösa förtecken, men han har lagt ned stor omsrog på att dölja sina personliga böjelser och värderingar. Han har istället valt att göra sig till talesman för sådant som han uppfattar som allmängiltigt, odiskutabelt och rättfärdigt.

Valter Ersson
Redaktör, författare och mångårig vän till EWK

EWK-relaterade länkar

EWK på Arbetets Museum
www.arbetetsmuseum.se

Konstnärernas Riksorganisation
www.kro.se

Svenska Tecknare
www.svenskatecknare.se